Underbara barn
När man träffar Emmie och Hermans underbart söta lilla Max inser man vad snabbt det går och vad mycket de små liven växer. Det är bara 8 veckor mellan kusinerna men ändå känns Filippa så mycket större och man minns knappt när hon var ett litet knyte på 3 kg. Jag tror att det är viktigt att stanna upp och titta på sitt lilla mirakel som JAG och min stora kärlek har skapat, kan det finnas något mer fantastiskt?! Jag njuter av varje dag jag får tillbringa med min lilla skrutta, och ser fram emot alla härliga steg i hennes utveckling. Tänk liksom när hon kommer att säga MAMMA för första gången! Man kommer garanterat smälta och fälla minst ett dussin tårar. Och om ett år kommer hon förmodligen tulta runt på sina små ben o dratta på ändan stup i kvarten. Det är otroligt att mammarollen kan kännas så naturlig, fast att det är något helt nytt i ens liv, utan några som helst manualer. Jag förstår varför folk skaffar många barn (även fast jag helst "bara" vill ha två) när det bringar såhär mycket villkorslös kärlek!
Så himla härligt! Jag längtar <3
