En hel jäkla mil!
Idag var jag på en väldigt inspirerande föreläsning på jobbet som handlade om löpning. Har blivit lite si och så med det nu när det är så himla mörkt på kvällarna. Dålig ursäkt, I know, men det är faktiskt inte helt optimalt att ge sig ut själv på dåligt upplysta gångvägar med hög musik i öronen :)
Dock blev jag väldigt peppad av föreläsningen, så det blir till att införskaffa ett par broddar till dojjorna så kan jag inte skylla på halt väglag när snön kommer.
För ganska exakt ett år sedan började jag att fundera på det här med att springa en mil. Hur häftigt vore det liksom inte att kunna springa så hiskeligt långt (enligt mig) som en mil, 10 km, 10.000 meter?! Jag minns att det kändes som en helt osannolik tanke att JAG nånsin skulle klara av det.
Sedan blev det den 1 oktober 2011 och jag sprang Topploppet, en hel jäkla mil! Med lite vilja, bra träningskompisar & hög peppande musik i öronen gick det faktiskt. En riktigt härlig känsla när man passerade mållinjen, trots att loppet bjöd på flera nära döden-upplevelser då man bara ville ge upp.
Nu är det dags att sätta upp nya, till synes omöjliga mål inför 2012! :)
